Ene mene miste ...

Geschrieben von franke43 am 19. März 2001 11:26:00:

bald rappelt´s in der Kiste

Hallo Leute

Hier geht´s ans Eingemachte:

www.svd.se (Seite 4 heute)

Kommentar: die NATO wird den baltischen Ländern auf einer
NATO-Tagung in Prag 2002 den Beitritt anbieten, mit der
Aufnahme mit allen Schutzrechten spätestens 2005.

Was glaubt Ihr, wie Putinland auf den NATO-Beitritt dreier
ehemaliger Sowjetrepubliken reagieren wird. Besonders wo doch
dann die Ostpreussenenklave Königsberg plötzlich zum völlig
von dern NATO eingekreisten Inselstaat wird. Wie will man
dann noch frei mit der Ostseeflotte in Baltijsk (Pillau)
operieren können ? Wier steht das im Zusammenhang mit
angeblichen Kurzstreckenraketen in der Königsbergenklave ?

Der gefährlichste aller Bären ist der verwundete Bär.
Der russische Bär ist stark verwundet.

Mir kommt es so vor, als ob der WK3 vielleicht ein
Präventivschlag sein könnte, bevor Russland die letzten
militärischen Handlungsfreiheiten verliert, z.B. dass
die Ostseeflotten völlig durch umliegendes NATO-Gebiet
in ihren Häfen St.Petersburg und Baltijsk eingeschlossen
werden.

Mich beunruhigt die aggressive NATO-Erweiterungspolitik
sehr. Schliesslich habe ich das Baltikum hier so nahe,
dass ich fast "rüberwinken" könnte. Naja, 300 km kann ich
nicht winken, aber gestern war ich am Meer und habe Richtung
Lettland rübergeschaut und mir gedacht:

Die Wellen , die hier gerade aun den Strand schlagen, haben
vielleicht dort angefangen.

Auf dem gleichen Spaziergang habe ich mir die demontierten
Bunkeranlagen von der schwedischen Armee angeschaut. Alte
verlassene Betonbunker, behelfsmässig mit einem Vorhängeschloss
zugesperrt.

Der Hafen Oxelösund 15 km von Nyköping ist stark invasions-
gefährdet (tiefes Hafenbecken) und ausserdem ein strategisch
hochrangiges Ziel (Stahlwerk). Ausserdem ist Oxelösund
direkt an die Autobahn angeschlossen (gut für Panzerkolonnen).

Ich sitze mitten auf dem Vormarschweg ....

In gut 1 Jahr kann ich vielleicht den Tagesbefehl rausgeben,
den der spartanische König an den Thermopylen am letzten
Kampftag früh morgens erteilt haben soll:

Frühstück. Abendessen im Hades ...

Gruss

Franke 43

Hier die Nachricht im Volltext, für Sprachkundige (noch ganz frisch):
Die Formatierung und die Landkartte sind leider auf der Strecke
geblieben.

19/3 2001 Nato redo bjuda in alla baltiska länder

Riga-Bryssel, SvD

Nato kan redan nästa år bjuda in Estland, Lettland och Litauen att bli Nato-medlemmar. Det visar en rad nya signaler från USA:s kongress, den nya Bush-regeringen, allierade och de baltiska länderna själva.- Jag ska inte kommentera Nato-ländernas beslut, men jag tror att vi kommer med i Nato 2002, säger Lettlands premiärminister Andris Berzins. Hans uttalande skulle för en kort tid sedan ha avfärdats som rent önsketänkande. Av de nio länder som står i kö till Nato brukade Lettland nämnas bland de sista. Men balterna rycker nu fram i första rummet. I alliansens ledande huvudstad Washington hörs nya tongångar.- Balterna har verkligen en ärlig chans att komma med. Jag skulle sannerligen inte utesluta att de bjuds in, bekräftar en centralt placerad regeringsföreträdare i Washington i samtal med SvD.- Kanske kommer balterna med. Till och med en Big Bang med inbjudan till alla ansökarländer är möjligt. Allt är öppet, inget förslag ligger på bordet, svarar en regeringsföreträdare i Paris.Alliansen ska inbjuda nya medlemmar vid ett toppmöte i Prag hösten 2002, vilket innebär att de får fulla säkerhetsgarantier kring 2005, efter godkännande av medlemsländerna. Slovakien har hittills ansetts självskrivet, men nu diskuteras en större utvidgning allt mer.Ryssland, som förbereder sig på baltiskt EU-inträde men motsätter sig deras Natomedlemskap börjar se om relationerna med sina närmaste grannar. För första gången på sju år möttes Lettlands och Rysslands presidenter den 11 februari.- Mister Putin föreslog att vi skulle lägga Nato åt sidan eftersom det var en fråga där våra skilda åsikter var uppenbara. Det var inget fruktbart ämne för vårt första möte. Men intressant nog, och det uppskattar jag, sade han att han erkände Lettlands rätt att som andra suveräna länder välja sitt eget försvar, berättar Lettlands president Vaira Vike-Freiberga. Hon väntar ryska initiativ mot Nato.- Ryssland kan inte stoppa utvidgningen med våld men kommer säkert att försöka diplomatiskt. Jag hoppas verkligen att Natos medlemsländer inte använder oss som förhandlingskort som i Jalta och Teheran när de baltiska länderna såldes ut. Jag är övertygad om att väst inte kan agera så i detta århundrade.Med anspelningen på uppgörelserna med Stalin 1943 och 1945 om skilda intressesfärer i Europa slår president Vike-Freiberga an en aktuell sträng. I USA tog den republikanske senatorn Jesse Helms i ett tal den 11 januari ledningen i debatten.Senator Helms slog fast att alla de tre baltiska staterna ska inbjudas 2002 och att detta närmast är en moralisk plikt: "på samma sätt som vi aldrig erkände Sovjets annektering av de baltiska staterna får vi inte upprepa 1940-talets misstag genom att erkänna en rysk inflytelsesfär".I USA finns cirka en miljon lituaer och Litauen har ansetts ligga före Estland och Lettland. Men de tre länderna samarbetar och en intensiv baltisk lobbyverksamhet med en rad olika aktörer kör nu igång. Konservativa republikaner slår broar till demokrater. I maj möts Natos parlamentariska församling i Vilnius och en studieresa för tiotalet senatorer och kongressmän i de tre länderna planeras.I Wahington arbetar flera regeringstjänstemän som spelade en nyckelroll i Natos första utvidgning 1997 även i Bush-administrationen, och på högre poster. Men även om USA:s kongress och regeringen skulle övertygas räcker det inte.- Vi är inte politbyrån, i Nato måste alla vara med, poängterar en amerikansk regeringstjänsteman.Nato beslutade vid sitt 50-årsjubileum i Washington april 1999 att ta ställning till nästa utvidgning 2002. Sedan dess har dagordningen fyllts av Balkan, problemen kring EU:s krishantering och USA:s nationella missilförvar. Alliansen kunde hänvisa de nio ansökarländerna till den Membership Application Plan, MAP, som de alla måste uppfylla för att bli inbjudna.- Utvidgningen var nästan ett onämnbart ämne. Men nu står vi inför en mycket livlig och skiftande debatt, konstaterar en Nato-diplomat i Bryssel.Trots spekulationer om motsatsen har den nya Bush-administrationen genom fasthet och dialog skapat mer samsyn kring missilförsvar och EU:s militära krishantering. Bägge frågorna är potentiella stridsfrågor som kan blockera utvidgningen. När utrikesminister Colin Powell hade Europapremiär i Nato den 27 februari slog han tydligt fast "Natoutvidgningen är en nyckel i processen mot ett förenat Europa".Samma dag som Colin Powell var i Nato höll USA:s senat de första förhören inför nästa utvidgningsomgång. Natos förre Europa-ÖB Wesley Clark såg ett baltiskt inträde som ett sätt att vidmakthålla amerikanskt ledarskap och Natos betydelse i Europa.Ur Moskvas horisont har paradoxalt nog mer hökaktiga republikanska presidenter varit mer förutsägbara och lätthanterliga än demokratiska.- Bush-regeringen kommer att vara mindre oroad av Moskvas reaktion än Clinton-regeringen, säger Stuart Johnson vid den amerikanska tankesmedjan Rand.Ett handikapp för ansökarländerna är att de senaste tre Nato-länderna Polen, Ungern och framför allt Tjeckien inte reformerat sina försvar tillräckligt. Både USA:s UD och försvarsdepartement i full gång med arbetet att utvärdera de nio i kön. Stuart Johnson har anlitats för detta av Pentagon. Men han understryker att utvärderingen av kandidaterna inte i första handlar om att ge Nato ökad militär kapacitet.- Däremot studerar man mycket noga om länderna gör verkliga försök att reformera sina försvar. Inte minst gäller det att det finns civil kontroll över deras försvarsmakter, säger Stuart Johnson.Studierna kommer att ge Bush-administrationen ett helt batteri av kunskap inför skeptiska frågor från egna politiker och allierade. Inom Nato väntas framför allt Berlin motsätta sig en utvidgning. Men den allmänna bedömningen är att Tyskland och Storbritannien viker sig om USA verkligen vill ta med balterna. Det hindrar inte att USA ännu är öppet och ställer krav på balterna, eller att det finns tvivel.- Vi kommer att hålla våra löften. Men är tidpunkten rätt för ett baltiskt Natomedlemskap om det innebär en framtida brytning med Ryssland och en rysk återupprustning?, frågar sig en Nato-diplomat.En fransk regeringsföreträdare som normalt är emot USA:s starka roll i Europa har ett annat perspektiv:- Det skulle vara ett mindre amerikanskt inflytande över balterna om Ryssland hade goda relationer med sina grannar. Nästa utvidgning kommer för Natos del inte att styras av säkerhetsskäl utan politiska och historiska bevekelsegrunder.Mikael Holmström08-13 56 36
tillbaka

© 2001 SvD webmaster@svd.se



Antworten: